saganomlinn

Idag, för tre år sen så sken solen, det var varmt och vi hade planerat att åka ut och bada. Men så ringde någon och dagen förvandlades till den värsta någonsin.

Idag är det 3 år sedan Erik gick bort. Vet inte om tiden har gått fort eller långsamt. Men det känns fortfarande som att han ska dyka upp någonstans. Jag drömmer ibland att han är tillbaka, men så vaknar man och förstår att ingenting har hänt.
Men även att han dog bara 16 år gammal så känns det som att han varit med oss andra överallt. Det känns som att jag har sett honom ta körkort, det känns som jag sett honom ta studenten.. jag vet inte varför, om det bara är något man önsketänker, eller om han faktiskt är där någonstans ibland oss. Jag hoppas det.

För er som inte kände Erik, kan jag bara tala om att en snällare kille får man leta länge efter. Vi hade kännt varandra sen vi var små, men jag har aldrig varit arg på Erik, aldrig tänkt en enda ond tanke om honom. Och det är ganska få man kan säga det om, och verkligen vara ärlig.
Han var rolig också, minns i högstadiet på engelska lektionerna, fy va vi skrattade.
Erik, fluffy erka... Jag saknar dig!

Idag tänker jag på hans familj, som verkligen är den mest otroliga familj jag träffat..

Vill ni veta mer om Erik, läs hans fina minnessida som finns länkad i kanten.